Rutorna som delar fönstret och avgör hur huset ser ut: vad spröjs är och varför äldre hus har dem, hur de tre sätten att göra spröjs på ett isolerglasfönster skiljer sig – genomgående spröjs med separata rutor, utanpåliggande fast eller löstagbar spröjs på ett helt glas, och spröjs mellan glasen i isolerrutan – vad var och en kostar, hur de ser ut på nära och långt håll, hur de putsas, vilka som godkänns i kulturmiljö, hur spröjsindelningen väljs efter husets tid och vad som händer med ljus och U-värde

Uppdaterad 11 september 2026 · Fönster Nacka

Det gamla fönstret hade sex rutor i varje båge, hållna av smala träspröjs med kitt. Det nya fönstret har ett isolerglas – en ruta – och spröjsen ska läggas till på något sätt: som riktiga spröjs med sex små isolerrutor, som en ram som sitter utanpå glaset och kan tas av vid putsning, eller som en list mellan glasen i isolerrutan. De ser olika ut, kostar olika, putsas olika och godkänns olika, och valet avgör om det nya fönstret ser ut som det gamla eller som ett nytt fönster med dekor.

Här går vi igenom de tre typerna, utseendet, skötseln, kostnaden, kulturmiljön, indelningen och ljus och U-värde.

De tre typerna

Genomgående spröjs: bågen har riktiga spröjs i trä som delar den i fält, och varje fält har en egen liten isolerruta; det är det ursprungliga sättet och det som ser ut som ett gammalt fönster, med skuggor och reflexer i varje ruta. Utanpåliggande spröjs: ett helt isolerglas med en ram av trä eller aluminium som limmas eller klickas på glasets utsida och insida, fast eller löstagbar, ofta med en distanslist mellan glasen så att spröjsen ser genomgående ut; på håll likt, på nära håll syns att glaset är ett. Spröjs mellan glasen: en aluminiumlist i isolerrutans mellanrum, i vitt eller kulör; slät att putsa, billigast, och tydligt ett dekor eftersom glaset är plant och listen sitter inuti utan skuggor.

Utseendet

På tio meters håll ser alla tre ut som spröjsade fönster. På tre meter ser genomgående och utanpåliggande med distanslist lika ut, medan spröjs mellan glasen syns som en list bakom ett plant glas, särskilt i reflexer där ett gammalt fönster med sex rutor ger sex olika reflexer och ett helt glas en. Inifrån syns utanpåliggande spröjs på insidan som en ram på glaset. Spröjsens bredd: gamla fönster hade tjugo till trettio millimeter, och nya spröjs görs i samma bredd; de smalaste spröjs mellan glasen är åtta millimeter och ser tunna ut. Profilen: gamla spröjs var profilerade, nya kan fås med fasad kant eller runda.

Skötseln

Genomgående spröjs putsas ruta för ruta, sex eller åtta små ytor per båge, som förr. Utanpåliggande fast spröjs putsas runt spröjsen med en liten svamp; löstagbara spröjs tas av – de sitter med clips – och glaset putsas som ett, vilket är det som gör dem populära, men clipsen slits och spröjsen kan tappas. Spröjs mellan glasen putsas som ett plant glas på båda sidor. Målning: genomgående spröjs målas som bågen; utanpåliggande i trä målas; aluminium inte. Livslängd: genomgående är bågen; utanpåliggande limmad spröjs kan släppa efter femton år; mellan glasen är isolerrutan.

Kostnaden och kulturmiljön

Genomgående spröjs kostar mest – varje fält är en egen isolerruta och bågen är ett snickeri – ofta trettio till femtio procent mer per fönster än ett odelat glas; utanpåliggande med distanslist tio till tjugo procent; mellan glasen några procent. I kulturmiljö och på klassade hus godkänns genomgående spröjs, ibland utanpåliggande fast spröjs med distanslist om profilen och bredden stämmer, och nästan aldrig spröjs mellan glasen eller löstagbara – stadsmuseet och bygglovsenheten ser skillnaden. På ett hus utan krav väljer ägaren efter utseende och skötsel, och utanpåliggande fast spröjs med distans är den vanliga mellanvägen.

Indelningen, ljuset och U-värdet

Indelningen följer husets tid: sekelskifte och tjugotal har sex eller åtta rutor per båge i stående format, trettiotal ofta inga, fyrtio- och femtiotal två eller tre rutor med en liggande spröjs, sextiotal och senare inga – spröjs på ett sjuttiotalshus är dekor som huset aldrig haft. Bilder på huset från förr eller grannhus från samma tid ger svaret. Ljuset: spröjs tar fem till tio procent av glasytan, och genomgående spröjs med små isolerrutor har en bredare kant per ruta så att glasytan blir något mindre. U-värdet: genomgående spröjs ger fler glaskanter, som är fönstrets svagaste punkt, så fönstret får något högre U-värde – 0,1 till 0,2 – än ett odelat; utanpåliggande och mellan glasen påverkar inte.

Spröjs

Så ser det ut i Nacka

Vanliga frågor